KOSTTILLSKOTT OCH IDROTT

Enligt idrottens dopingregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt. Den som befinns vara dopad riskerar alltid att bestraffas, oavsett orsak.

Riksidrottsförbundet/SISU (RF/SISU) avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Dels för att det inte finns något vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott.
Dels för att många preparat på marknaden är otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopingklassade substanser.

När det gäller kosttillskott som saluförs på internet, i butik eller apotek är kvalitetskontrollen okänd vilket gör att man aldrig kan vara helt säker på vad produkterna innehåller. 

Särskilt stor är risken med kosttillskott som utlovar snabb muskelökning eller viktnedgång. Framför allt vill vi höja varningsflagg för följande grupper: "Pre-Workout" (PWO), "testoboosters" och "fat burners". Det är huvudsakligen där vi hittar dopingklassade substanser. Dessa produkter kan ibland saluföras under rubriken "prestationshöjare". Är en produkt testosteronhöjande så är den olaglig enligt Dopningslagen 1§d.

Dopinglaboratoriet i Köln i Tyskland undersökte 634 kosttillskott och det visade sig att cirka 15 procent av dessa innehöll dopingklassade substanser, företrädesvis prohormoner. Studien börjar bli gammal nu men situationen är oförändrad. The World Anti-Doping Agency (WADA) varnar också för kosttillskott.

I en amerikansk studie från HFLvisade sig 25 procent av kosttillskotten innehålla prohormoner. Det vill säga 13 av 52 analyserade tillskott.

Man ska också ha klart för sig att kontrollen av kosttillskott är mycket bristfällig och att lagstiftningen i Sverige är svag. Det finns inga garantier för att de produkter som säljs i Sverige endast innehåller det som står på förpackningen.
En studie i Malmö visade att 78 procent av kosttillskotten var felmärkta. Endast 14 av 85 undersökta kosttillskott bedömdes utan anmärkning. 21 av preparaten borde ha varit läkemedelsklassade och därmed förbjudna att saluföra.

Livsmedelsverket fann allvarliga brister när man granskade 43 kosttillskott. Bara två av 43 förpackningstexter uppfyllde märkningskraven. I 30 av 43 produkter ingick växter eller växtextrakt som kan innehålla hälsofarliga substanser. Åtta av produkterna skulle kunna klassificeras som läkemedel.
 

ATT TÄNKA PÅ:

• Behöver jag kosttillskott?
• Vissa näringsämnen kan orsaka negativa interaktioner.
• Kosttillskott har oftast inga särskilda effekter för en motionär om man har en bra och varierad kosthållning. Det finns inga vetenskapliga belägg för många av påståenden gällande kosttillskott.
• Friska människor som äter en varierad kost behöver inte kosttillskott.
• Kosttillskott är ofta ett slöseri med pengar.
• Kosttillskott kan orsaka ett positivt dopningstest.
• Lagstiftningen i Sverige är svag och kontroller sker sällan av produkterna.
• Det finns ingen garanti för att de kosttillskott som finns på marknaden idag inte är kontaminerade med otillåtna preparat eller innehåller farliga ämnen.