Så motionerar Sverige

Vad känner vi för känslor efter ett träningspass? Vad är det som krävs för att komma iväg till träningen? Och hur många identifierar sig med träningspersonligheten soffpotatis? Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet har i samarbete med Ungdomsbarometern ställt frågor till 1300 personer om deras tankar och känslor kring motion för att ta reda på vilka hinder och möjligheter som finns för mer rörelse i människors vardag. Här delar vi med oss av resultaten och visar på goda exempel som inspiration. Trevlig läsning! 

Visste du att...

50520207647 9744E5f671 O (1)

De vanligaste orsakerna till att träna är att må bra fysiskt och psykiskt

Pexels Andrea Piacquadio 3786636

6 av 10 har lätt för att hitta på ursäkter så att träningen inte blir av

34969366306 2Cafaed46f O

Många skulle träna mer om möjligheten fanns genom arbetsplatsen

Varför en undersökning om svenskarnas motionsvanor?

De flesta av oss vet att vi behöver röra på oss mer. Ändå gör vi inte det. Vi vet att för lite rörelse påverkar människor negativt och att det i förlängningen också får stora konsekvenser för samhället. Ändå fortsätter stillasittandet. Om inte kunskap är problemet, vad är det då som kan göra att den där vardagsmotionen blir av? Med undersökningen Motionssverige vill Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet söka svar på vilka hinder och möjligheter som finns för mer rörelse i våra liv. Vi vill förstå mekanismerna och känslorna som gör att det ibland tar stopp i vår ambition att motionera och utifrån dessa lärdomar bidra till positiv förändring som sätter fart på Sverige.

 

Topp 5: Vanligaste motionsformerna

Vilka träningspersonligheter finns där ute?

Relationen till motion varierar beroende på vem vi frågar. Vi kan bland annat se att motion och träning beskrivs i mer positiva ordalag av personer som tränar ofta. Det kanske inte heller är så konstigt med tanke på att träningen förmodligen blir en mer betydande del av deras liv och person. När befolkningen får beskriva sin träningspersonlighet genom att välja alternativ från en lista hamnar följande i topp:

Namnlös Design (1)

Vardagsmotionären

Svenska folket anser sig framför allt vara Vardagsmotionärer. Hela 47 procent av de svarande i undersökningen kryssade detta alternativ.

Namnlös Design (2) (1)

Må bra-tränaren

Må bra-tränaren är ett annat exempel på en träningspersonlighet som många identifierar sig med. 27 procent av de svarande valde detta alternativ.

Namnlös Design (4) (1)

Soffpotatisen

Det finns också de som inte identifierar sig motionärer. Var fjärde beskriver sig istället som soffpotatisar.

Namnlös Design (4)

I botten: Morgonmotionären

Att träna på morgonen verkar inte vara allas favorit. Endast 7 procent väljer alternativet morgonmotionär för att beskriva sin träningspersonlighet.

Dags för rörelsepaus!

Rörelsepauser gör oss både piggare, gladare och mer koncentrerade. Försök aktivera dig någon gång varje halvtimme!

Ge både hjärnan och kroppen lite gympa genom att gå Världens största tipspromenad.

 

Vad krävs för att träna mer?

I toppen av faktorer som skulle öka träningsfrekvensen – eller få träningen att bli av över huvud taget – är lägre kostnader. Flest menar dock att möjlighet att träna under arbetstid skulle få dem att motionera mer. Särskilt motiverande, och kanske avgörande, tenderar insatser från arbetsgivaren vara för den grupp som tränar sällan. De som tränar ofta är på många sätt redan motiverade, och behöver inte nödvändigtvis det stöd som en arbetsgivare kan ge i form av en friskvårdstimme – men tackar givetvis inte nej till motionsmöjligheter på arbetstid. Ju mer rörelse desto bättre!

Gå med i Motionslandslaget!

Du vet väl om att det finns ett landslag för motionärer? Gå med i Motionslandslaget och få tips på rörelsepauser, vardagsmotion, erbjudanden, fakta om hälsa och träning och inspiration från förbundskapten Micael Dahlen. 

 

Att hitta träningsmotivation

Det är betydligt fler som har lätt för att hitta ursäkter än vad vi har personer med pannben som bara bestämmer sig och kör. Men det finns lösningar och goda exempel att ta fasta på även för den som sällan känner pepp nog för att snöra på träningsskorna. Här är några inspirerande exempel att bära med sig när det känns lite extra motigt.

52065964026 Afe73f4b78 K
Goda exempel

Ingen prestige

Medan målsättningar och utveckling är viktigt för vissa, kan det skapa motsatt effekt hos andra. Att sänka förväntningarna och kraven på den egna prestationen under ett träningspass kan istället vara det som gör att man tar sig iväg. Och skapar en nog så stärkande känsla efteråt, för att man har lyckats byta soffan mot en stunds rörelse.

Padel
Goda exempel

Känslan efteråt

Känslan efter ett träningspass är viktig för drivkraften hos både unga och äldre. Att röra på sig skapar glädje och en go känsla i kroppen både långsiktigt och kortsiktigt. Utmaningen är att minnas den där tillfredsställande känslan som kommer efteråt.

50520029371 Ba2659a211 K (2)
Goda exempel

Gemenskap

För en del är träningen inte bara något som skapar ett fysiskt och psykiskt välmående, utan även en social aktivitet med vänner, familj, kollegor eller bekanta. Det i sin tur kan vara motivation nog för att få träningen gjord, att den samtidigt erbjuder gemenskap och umgänge. Men det kan också skapa en ansvarskänsla gentemot de man ska träna med, att inte vilja svika dem om man ställer in. En nog så viktig drivkraft, vilket också går igen för de som har hundar som måste rastas. Kanske är det där din nyckel ligger –att skaffa en träningspartner (eller hund)?

”Jag tänkte bara att jag går dit och gör så gott jag kan. Sen får jag gå hem igen. Ingen prestige.”

Kvinna, 34 år, om att hitta träningsmotivation

Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet tar gärna ett stort ansvar för att få fler i rörelse men vi är övertygade om att samverkan är den avgörande nyckeln för att lyckas. Lösningen behöver inte vara särskilt komplicerad eller kräva stora investeringar. Det viktigaste är att sätta igång och göra något tillsammans.

Frågor?

Kajsa Sellidj Wretman
kajsa.sellidj@korpen.se
08-699 64 14

Hitta din aktivitet
eller dra igång något eget.