DELA ARTIKEL:

STUDIO KORPEN | Reportage | 2018-05-25

Den nya pingisvågen

Klockan närmar sig halv tolv på kvällen. Lysrören i Liljeholmshallen fortsätter att kasta sitt bleka sken ner över alla pingisborden i hallen. Vi är på jakt efter någon sorts tecken på att den svenska bordtennisen håller på att resa sig ur askan.
Text: Magnus Dahlberg Foto: Dan Lepp

Under 80- och 90-talet brann pingisintresset med flammande intensitet. Den kinesiska muren var riven. J-O, Äpplet och Jörgen Persson hette de svenska hjältarna som matade hårt skruvade loopar och backhandflippar mot Jiang Jialiang & Co. Bordtennishallarna i Sverige fylldes till bredden. 

Efter millennieskiftet hamnade bordtennisen i en allt mörkare skugga. Storhetstiden var över. Det fanns inga självklara fixstjärnor som drog de unga till pingishallarna. 

Men i den sena timmen i Liljeholmshallen ser vi hoppet tändas. Något banbrytande har hänt. 2011 fanns det 16 lag i Korpen Stockholms seriespel. I år finns det över 120 lag! 

– Nästan alla som är här ikväll såg 5-0-matchen mot Kina 1989 och fick upp ögonen för pingis. Sedan kom studier, barn, jobb och pingisracket hamnade långt in på nån hylla bakom julprylarna, säger Tomas Helmfridsson som är spelare och lagledare i division 1-laget Bågen. Nu är de alltså tillbaka vid pingisborden med nylimmat racketgummi. Vuxenlivets tidiga förpliktelser är avklarade och några timmars pingisspelande på kvällskvisten går att få in i livspusslet. Tomas Helmfridsson pekar runt i lokalen.  

– Den där killen började för några år sedan. Då var han inte så vass, men nu är han livsfarlig. 

Han pratar om Ahmed Ali, som ursprungligen kommer från Bahrain. Den här kvällen har hans sylvassa och lite aviga backhand firat stora triumfer. 

– Jag älskar pingis. När jag bodde i Bahrain spelade jag och vann lite medaljer. Nu har jag spelat i Korpen i sju år och känner att jag utvecklas hela tiden, berättar Ahmed. 

Tomas Helmfridsson var själv ingen pingiskille i unga år. På sin höjd slog han lite bollar i någons gillestuga i tonåren. Han hittade till pingisen för tio år sedan och har sakta men säkert blivit allt bättre. 

– Vårt lag kom totalsist i början. Nu är vi uppe och slåss i toppen. För mig har pingisen nästan blivit som en drog, en perfekt motionsform när du kommit upp lite i åldern. Samtidigt passar det för alla åldrar. Jag har fått stryk av både Sveriges bästa 10-åring och 85-åring, säger Tomas och skrattar. 

Julia Allansson är ensam tjej under seriespelskvällen. Och det är också hennes sista match i Korpen Stockholms pingisserie. Om några dagar går flyttlasset till Gävle.  

Kom i form med Korpen.
Hitta din motion.